Snac-studien
Övergripande om SNAC- studien
En väl fungerande äldreomsorg som inom ramen för tillgängliga resurser till- godoser de äldres behov på bästa möjliga sätt, förutsätter en god kunskap om dessa behov och om de insatser som kommer de äldre till del.
Den svenska nationella studien om åldrandet och de äldres vård och omsorg The Swedish National study on Aging and Care - SNAC har till syfte att öka denna kunskap. Studien har tillkommit genom initiativ från regeringen i den år 1998 framlagda handlingsplanen för äldrepolitiken och den stöds förutom av regeringen också till lika delar av de kommuner och landsting som medverkar i studien.
Den grundläggande idén
Den grundläggande idén bakom SNAC är att under en längre tid (30 år eller mer) göra en områdesvis individbaserad insamling av uppgifter, som dels beskriver åldrandet, hälsan och uppkomsten av omsorgsbehoven ur social, medicinsk och psykologisk synvinkel, dels registrerar vilka insatser den enskilde erhåller från kommunernas äldreomsorg och landstingens hälso- och sjukvård. Även uppgifter som belyser vilka insatser anhöriga och frivilligorganisationer gör samlas in. Uppgifterna läggs in i en longitudinell databas.
Syftet med denna är att göra det möjligt att följa individerna och vårdinsatserna i området över tiden för att därmed kunna studera hur vård- och omsorgsbehoven utvecklas, hur väl de täcks och vilket resultat insatserna ger ur ett helhetsperspektiv. Detta är som regel inte möjligt inom traditionell äldreforskning, där man vanligen studerar begränsade frågeställningar i mer avgränsade projekt.
Den grundläggande idén bakom SNAC är att under en längre tid (30 år eller mer) göra en områdesvis individbaserad insamling av uppgifter, som dels beskriver åldrandet, hälsan och uppkomsten av omsorgsbehoven ur social, medicinsk och psykologisk synvinkel, dels registrerar vilka insatser den enskilde erhåller från kommunernas äldreomsorg och landstingens hälso- och sjukvård. Även uppgifter som belyser vilka insatser anhöriga och frivilligorganisationer gör samlas in. Uppgifterna läggs in i en longitudinell databas.
Syftet med denna är att göra det möjligt att följa individerna och vårdinsatserna i området över tiden för att därmed kunna studera hur vård- och omsorgsbehoven utvecklas, hur väl de täcks och vilket resultat insatserna ger ur ett helhetsperspektiv. Detta är som regel inte möjligt inom traditionell äldreforskning, där man vanligen studerar begränsade frågeställningar i mer avgränsade projekt.
Deltagande områden
Fyra forskningscentra deltar i arbetet med var sitt ingående projekt.
SNAC - Blekinge
Projektområdet i Blekinge består av Karslkrona kommun. Delprojektet Åldrandet i Blekinge leds från Blekinge Kompetenscentrum. Samverkan sker med Blekinge Tekniska Högskola, Landstinget Blekinge, Lunds Universitet, Växjö Universitet samt Högskolan i Kristianstad.
Länk: http://www.ltblekinge.se/snac
SNAC - Nordanstig
Det andra området utgörs av Nordanstigs kommun i Hälsingland och delprojektet SNAC-Nordanstig leds av Primärvårdens FoU-enhet i Nordanstig.
Länk: www.snacnordanstig.se
SNAC - Skåne (GÅS)
I Skåne med projektledning från Lunds universitet och Geriatriskt utvecklings- centrum i Malmö deltar Region Skåne och fem kommuner (Eslöv, Hässleholm, Malmö, Osby och Ystad) i delprojektet GÅS - Gott åldrande i Skåne.
Länk: Gott åldrande i Skåne
SNAC - Stockholms Läns Äldrecentrums SNAC-projekt & delprojekt Kungsholmen
I Stockholm utgör Kungsholmens stadsdel projektområde och delprojektet SNAC-Kungsholmen leds från Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum.
Länk: SNAC - Kungsholmen
SNAC-studien består av två delar: befolkning och vårdsystem
Befolkningsdelen
I befolkningsdelen av SNAC-studien följs ett stort urval av de äldre i befolkningen 60 år och äldre över tiden. Denna del av studien avser bland annat att ge information om vilken betydelse tidigare och nuvarande levnadsvillkor, livsstil och personlighet har för hälsa och välbefinnande på äldre dar.
Genom undersökningar, intervjuer och enkäter som upprepas med några års mellanrum kartläggs förändringar över tiden av såväl personliga karaktäristika - ohälsa, funktionsförmåga, psykiskt tillstånd, upplevd livskvalitet etc - som sociala förhållanden och kontakter med vård- och omsorgssystemet.
Länk: Till Befolkningsdelen
Vårdsystemdelen
I SNAC-studiens vårdsystemdel är det i stället fråga om en löpande insamling av uppgifter på individnivå avseende offentlig vård och omsorg som kommer de äldre till del. Registreringen avser alla förändringar i insatsen av långvarig vård och omsorg för personer 65 år och äldre som bor i ett av de ingående områdena.
Länk: Till Vårdsystemdelen